Lejonmyggan

Snacka om läcker rubrik. Cool, spännande, het, illamåendeframkallande.

 

Ikväll eller igår kanske man ska säga. Det blir så konstigt varje gång jag skriver, då jag bara känner kill i fingrarna på nätterna... Aja jag kom ifrån ämnet. Kvällen den 3 mars, så var jag på mitt ex spelning, inte för att se honom utan för att få se och höra magin som uppstår när basisten slår på strängarna. Ja, jag var där för Johans skull och för att lära känna hans fina flickvän. De har varit ett par i snart ett år nu o jag har aldrig fått äran att få träffa henne förns nu. Det var otroligt trevligt! Som kungen hade sagt; Det sa bara klick! Vi kom väldigt bra överens! 

 

När jag kom fram till stället där de skulle spela, Stampen i Gamla stan, så gick jag in i deras huvudingång men jag kände direkt att jag kommit fel. Alla hade svarta kläder och väldigt uppklädda. Så jag gick ut och letade efter en annan dörr som jag också hittade. När jag kom in där jag skulle in så visade det sig att det var ett "begravningsparty" jag hade hamnat på innan. Stelt.

 

Efter många om och men så hittade jag Johan och hans fina tös Therese och mittemot satt Xander och hans söta flickvän. När jag hade hälsat på Therese så tittade jag på dem för att se om ögonkontakt önskades. Men icke. Det var kalla handen och han ignorerade mig till max. Jag kände att det va la lite töntigt när det ändå var två år sedan vi gjorde slut men han ville inte hälsa så det gjorde mig inte så mycket. 

 

Bandet hade spelat klart vid kvart i åtta och ca halv nio så drog jag, Johan o Therese för att käka. Då kom det fram att Xander var väldigt förbannad för att jag skulle komma, och han tog ut sin ilska på stackars Johan. Jag försöker komma på vad det är jag gjort för att han ska hata mig så mycket. Vi gjorde slut men det är inte riktigt en anledning för att hata någon. 

Idag har jag kontakt och gillar nästan alla mina ex. Det är bara Xander och Magnus som jag inte pratar med, och jag tvivlar på att Mange hatar mig. 

Det har gått två år sedan jag och Xander gjorde slut och kort efter vårat uppbrott så hade han en ny flickvän som han fortfarande är tillsammans med. Jag tycker faktiskt synd om henne när han ödslar massa energi på att vara arg på mig. Det kan väl inte vara så kul för henne när pojkvännen fortfarande har känslor för sitt ex. 

Känslor tänker ni, ja hat är ju en känsla.

Jag tror att jag gör honom nervös för jag är nog den enda som vågat sätta honom på plats. Vi är många som sett igenom Xander och som inte tror på teatern han spelar, men jag är den enda som vågat säga det till honom. 

 

Usch, det känns mycket bekvämare när jag skriver om min mens, men jag har så få läsare och jag behövde få skriva om den här skiten. 

 

Xander, om du någonsin läser den här texten så ska du veta att jag inte hatar dig, jag tycker bara synd om dig. Och en sak till. Det lönar sig inte att hata the Devil woman

 

Puss o snusk